Följ Vetenskapens Hus

Examensarbeten vid Vetenskapens Hus

Blogginlägg   •   Jun 05, 2015 16:06 CEST

Vetenskapens Hus tar gärna emot studenter som vill vara med och utveckla våra skolprogram och aktiviteter inom ramen för sitt examensarbete.

IMG_0279

I förmiddags presenterade Freddy Grip och Sebastian Voghera sitt projekt som handlar om hur värmekameror kan användas i vår undervisning. Detta examensarbete ingår i utbildningen "Civilingenjör- och lärarprogrammet" vid KTH. I samarbete med oss och Flir har de utvecklat aktiviteter som undersöker exempelvis friktion och värmeflöden med hjälp av värmekameror.

Vi önskar Freddy och Sebastian ett stort grattis till väl utfört arbete och önskar dem välkomna åter i olika sammanhang under hösten då vi vidareutvecklar och sjösätter de nya aktiviteterna.

Nedan kan du läsa lite mer om arbetet.

På metallen såg man bara ett värmemoln

En studie om värmekameror i laborativ miljö på Vetenskapens Hus i Stockholm

Infogad bild 1

Den tekniska utvecklingen av värmekameror gör stora framsteg vilket sänkt priset och tillgängliggjort verktygen även utanför industri- och forskningssfären. Värmekamerorna har en stor pedagogiska potential i sin förmåga att visualisera energiflöden som annars svåra att synliggöra och 215 år efter Herschels upptäckt av det osynliga infraröda spektret kan elever nu fascineras över färgglada värmebilder.

Denna studie syftar till att undersöka hur värmekameror kan användas i ett skolbesök på Vetenskapens Hus och om besökets laborativa moment ökar elevernas förståelse för begreppet värme samt hur ett skolbesök på Vetenskapens Hus kan integreras i den ordinarie undervisningen. Den tekniska utvecklingen av värmekameror gör stora framsteg vilket sänkt priset och tillgängliggjort verktygen även utanför industri- och forskningssfären. Värmekamerorna har en stor pedagogisk potential i sin förmåga att visualisera energiflöden som annars svåra att synliggöra och 215 år efter Herschels upptäckt av det osynliga infraröda spektret kan elever nu fascineras över färgglada värmebilder.

Besöket har sin utgångspunkt i värmebegreppet i läroplanen för fysik i grund- och gymnasieskolan och utvecklades med hjälp av en designbaserad metod (DBR) och två testklasser. Besöket utvärderades med en praktisk epistemologisk analys av inspelade elevinteraktioner, observationer och inlämnat elevmaterial. Utvärderingsgrunder har varit kontinuitet mellan Johansson och Wickmans (2011) organiserande syften i kombination med Domins (1999) olika laborationstyper samt hur eleverna använder värmekamerorna för att få tillgång till nya representationer av bekanta begrepp. Rapporten ämnar också ge vägledning till vilka funktioner som är viktiga för värmekameror när de ska användas i pedagogisk verksamhet.

Rapporten innehåller alla instruktioner som behövs för att genomföra alla de laborativa moment skolbesöket består av samt förslag på efterarbeten för mer konceptuell utveckling. Inkluderat är en sammanfattande genomgång av de fysikaliska och tekniska förutsättningarna för värmekamerorna för att möjliggöra en korrekt och realistisk tolkning av deras mätresultat.

Studiens analys av elevsamtal och det inlämnade materialet visar på en tydlig kontinuitet mellan de organiserande syftena hos aktiviteterna men att vidare efterarbete i skolorna kan vara svåra att få till på grund av tidsbrist och hård konkurrens från nationella prov och annat ämnesstoff. Studien föreslår därför ämnes- och programöverskridande aktiviteter för att ge eleverna en breddad bild av hur IR-teknik kan användas i olika sammanhang samtidigt som de måste använda de fysikaliska modellerna för att uttolka värmebildernas betydelse

Examensarbete vid ECE-skolan och Vetenskapens Hus

Handledare: Stefan Åminneborg

Biträdande handledare: Margareta Enghag

Extern samarbetspartner: FLIR

Examinator: Mikael Cronhjort

Opponent: Fredrik Alvarsson

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy